Dag 9, Hemresan

Sista dagen på äventyret börjar även den i ösregn men vi bestämmer oss ändå för att testa om det går att följa den planerade rutten. Till att börja med så följer den slingrande asfaltvägar runt Orsasjön. Det visar sig ganska snart att vi får stora problem med sikten och speciellt Micael som har en ögoninfektion som inte har läkt ut ordentligt. Detta gör att vi till slut tar 26,an till Sveg med en förhoppning att vädret ska bli lite bättre. när vi tankar i Sveg så upphör regnet och vi återvänder till rutten och far vidare mot Säfsen där vi ska stanna till ett tag och besöka Adveturedays. När vi närmar oss Säfsen så börjar det dyka upp andra motorcyklar på vägarna och man får ta det lite försiktigt så att man inte möter någon på full sladd i nån krök.
Väl på plats i Säfsen så visade det sig väl inte vara så mycket att se men vi passade på att få oss lite lunch i alla fall. Vi besökte även min och Micaels arbetskamrat Bertil som har en stuga i Gravendal inte långt från Säfsen, där bjöds det på kaffe med rabarberpaj och vaniljsås. Det satt fint kan man säga. Tackar så mycket Bertil och Anna-Greta.

Den här kan man säkert också ha kul med!

Hos Bertil och Anna-Greta.

Efter fika och rabarberpaj så fortsatte vi mot Kristinehamn, som vanligt när man börjar närma sig hemmet så tog till slut hemlängtan över och i Nykroppa lämnade vi grusvägarna för denna gång och fortsatte resten av turen på 26,an.
På en parkeringsficka utanför stan avslutade vi och skiljdes åt för den här gången.

Senare på kvällen träffades vi igen och hade en liten grillfest hemma på hos mig och Helena där vi summerade turen och hade det allmänt trevligt, Tröttheten tog dock ut sin rätt hos oss och det blev en ganska tidig kväll.
Därmed avslutar jag denna blogg och jag hoppas att ny tycker att det varit trevligt att följa våra äventyr på den här resan genom Sverige, själv tycker jag att det varit kul och faktiskt lite lärorikt att dokumentera det hela. Det är inte omöjligt att jag kommer tillbaks med nya äventyr framöver.
Samtliga mina bilder från resan kommer att läggas upp i ett album på Facebook där ni som är mina vänner där kan titta på och kommentera dom.

Tack och hejdå
Håkan Johansson

Svaret

Äntligen så har någon efterfrågat svaret på gåtan så jag får väl lov att ge det då!

"Dom behövs överallt"

Dag 8, Skitväder

Det blir inga bilder från dagens etapp eftersom vi inte hade med oss nån dykarkamera! Vädret har vart minst sagt bedrövligt 5 grader och ösregn. Vi kom väl kanske tre mil innan jag blev blöt in på bara skinnet och sen var det inte lätt att hålla värmen kan jag säga. Ett nytt och dyrt MC-ställ ligger nu långt framme i investeringsplanen, nu är jag trött på att bli blöt och kall.

Vi kämpade oss i alla fall igenom 12 mil av dagens rutt i lera och vatten innan vi blev tvungna att ge upp. Det är helt omöjligt att klara av den här typen av körning när man är stelfrusen som en pinne. Jäkligt synd för det var fina vägar men väldigt svårkört och halt i blötan. Micael åkte visst på en riktig "multipel highsider" men lyckades reda ut det hela. 

Resten av dagen for vi fram som i dvala på E45,an i regn och kyla, Knappast bra för trafiksäkerheten eller hälsan men vad f-n "man kör tills man är framme" som nån har sagt, kan ha varit PG Lundmark men jag är inte säker.

Resan ner till Orsa var en pina men vi stannade ofta och försökte tina upp oss så gott det gick.

Väl framme i Orsa så fick vi en liten mysig stuga i typisk dalastil på en camping i gigantformat. Stugan är just nu fullkomligt belamrad med blöta MC-kläder och underställ, ni kan ju själva föreställa er doften här inne när man kommer in utifrån. 

Morgondagen blir den sista etappen på resan och ska förhoppningsvis avslutas med en liten fest eftersom både Henrik och Putte fyller år i morgon. Det är ett konstigt sammanträffande att av oss fyra som varit med så har tre födelsedag och en namnsdag under veckan som vi vart ute.

Nu har vi kört 307 mil och ungefär 30 mil återstår innan vi är tillbaks hemma. I morgon är det inplanerat ett stopp på Adventuredays i Säfsen.

Dagens etapp blev 368 km.

Just nu ligger Henke i sängen och läser dagens bibelord för oss. I dag blev det "Änkans Gåva" detta är en nyhet som möjligen kan bli en tradition inför kommande expeditioner. Vi får väl skramla ihop till en fickutgåva av nya testamentet till honom, det är ju inte alla stugor som är utrustade med denna eminenta skrift.  

Dag 7, Att äta damm.

Nu tror jag att vi har nytt rekord i grusvägsprocent på dagens etapp och det är helt otroligt vilka vägar och vyer man får uppleva. Vi har kört 50 mil i dag och av dom är uppskattningsvis 11 - 12 mil asfalt. Resten är grus av varierande slag och just i dag väldigt mycket gräsvägar, det är helt otroligt man kan köra miltals på dom där små vägarna och helt plötsligt så kommer man fram i nån gammal by med hus i varierande stadier av förfall, otroligt vackert.

Vädret har varit jättebra i dag men det medför tyvärr att vägarna blir ofattbart dammiga och det blir lite problem med att hålla ihop gruppen eftersom man inte ser ett dugg om man kommer för nära den framförvarande så är det bara att öka på avstånden. Detta medför att den som kör före blir orolig för dom som är bakom och man får stanna ofta och samla ihop gruppen. Men det är trots allt bättre än regn och kyla!

Här stannade vi vid ett makalöst vackert vägavsnitt för kiss och fotopaus.

 















Sådana här ställen kan man också hitta ute i vildmarken, en gammal jaktstuga som säkert bara används några dagar per år. Den låg mitt ute i skogen minst ett par mil från närmaste hus.

Det har vart lite djur inblandade i dagens äventyr också, bland annat så har vi haft närkontakt med vad vi tror var en Kungsörn, den lättade och flög framför oss några hundra meter innan den lyfte på sin enorma vingar och försvann upp mot molnen. Dessutom upptäckte vi att Henrik hade haft riktig närkontakt med en stackars Korsnäbb när vi tog en liten paus, den satt inkilad mellan tanken och cylindern. Lite kul att det var just Henke för han bara skrek att vi skulle ta bort den för han är alldeles för blödig för och ta i en död fågel. Mikael ryckte in som en räddande ängel den här gången.
Vi har en förhoppning att få se en björn i skogarna men den har inte infriats än. Får väl kanske bli ett besök på Björnparken i Orsa om vi hinner i morgon.
Några andra djur som vi däremot har sett en hel del av är renar och älgar och dom är oftast på fel ställe på eller vid sidan av vägen vilket kan bli onödigt spännande tycker vi.
I morgon är det som sagt Orsa som är målet och det är den näst sista och kortaste etappen på vår expedition.

Det ska ju naturligtvis bli skönt att komma hem till dom nära och kära men det känns även lite vemodigt för det har vart en fantastisk resa där man verkligen har fått ägna sig åt nåt av det bästa som finns. Tror dessutom att man utvecklats en del som förare och det är ju heller inte fel.

Dag 6, Längsta etappen.

I dag är vi trötta här i stugan i Storuman efter att ha varit på väg i 10 timmar och 30 minuter, 58,5 mil har avverkats på nästan bara grusvägar. För en gångs skull så har vädret varit bra men ganska kyligt.
Vi stannade naturligtvis vid Polcirkeln även på vägen söderut men inte på samma ställe utan den här gången vid Polcirkelns station.

När vi hade stått där och filosoferat ett tag så upptäcker Putte att bakhjulet är tomt på luft men som tur är så har Henrik med en punkaspray som löser problemet tillfälligt. Nu måste vi ändå se till att hitta en gummiverkstad så att han får byta slang. Det finns som tur är en sån i Vuollerim som vi hittar ganska så snabbt och där får vi hjälp. Skulle tro att det sinkade oss kanske en timme.
När vi väl kom iväg igen så stötte vi ganska snart på en bomväg som inte gick att forcera men vi hittade en bra ersättningsväg med lite kul små hinder.

Efter lite omarrangerande av plankorna så fixade vi detta lätt som en plätt.
Man hittar även en himmla massa fina gamla gårdar efter gräsvägarna,

Mitt ute i skogen kan man även träffa på en stor cirkulationsplats.

Det får vara allt från dagens etapp.
I morgon kommer vi att landa i Östersund och Frösöns Camping efter en liten etapp på 48 mil.

En liten anekdot!

Under dag fyra träffade vi på en värmlänning i förskingringen när vi tankade i Kåbdalis. en mycket trevlig man i min egen ålder tror jag men det var lite svårbestämt. Han passade i alla fall på att berätta en liten rolig historia när han hade kokat kaffe till oss.
"Vet ni varför en Värmlänning alldrig behöver tala om vart han ska när han har satt sig i en taxi?"
Svaret kanske kommer i morgondagens inlägg om jag kommer ihåg.

Dag 5, vilodag i Gällivare

I dag firar vi i Gällivare dels så fyller lillebror Micael 52 och Henrik har fått besked om att hans fru Dragana har klarat läkarexamen på Linköpings universitet. Det är bara att gratulera så mycket.
Födelsedagskaffet avnjöts på Dundrets turistcenter med kladdkaka och äppelkaka.

Dagen i övrigt har ägnats åt lite kulturella aktiviteter med besök på Dundrets topp samt ett besök i Kåkstaden i Malmberget.

Uppe på Dundret var det 5 grader och ganska kraftig vind så det var knappast njutbart men det var en fantastisk utsikt. När det började snöa lite smått så for vi ner igen och fikade i stället.
Några bilder från Kåkstaden i Malmberget.

På väg tillbaks till Gällivare så hittade vi på den lokala Yamaha handlaren där Putte passade på att införskaffa lite kedjespray och reparera sin kraschade blinkers.

När vi kom tillbaks till Gällivare så käkade vi lunch på en jättebra Thaibuffé sen åkte vi tillbaks till stugan och passade på att njuta lite i det för tillfället vackra vädret.

I morgon är det dags för allvaret igen och som vanligt planerar vi en tidig start i ett förhoppningsvis njutbart väder. Nu ställs kosan söderut med en lååång etapp på 54 mil med etappmål i Storuman. Ni får väl läsa om hur vi lyckas i morgondagens blogginlägg.